Rinkebybarnen delas upp
Läsvärt reportage i nya numret av Kommunalarbetaren om hur den kommunala hemtjänsten försvinner i Rinkeby och hur skolor med religiös eller språklig profil gör det svårare för barn med olika bakgrund att mötas.
"Jag har inget emot att det finns privata förskolor, men det går inte att integrera barnen i samhället om de delas upp så tidigt i livet", säger barnskötaren Maria Palioura.
"Det är så mycket neddragningar och försämringar i stadsdelen. Man satsar inget i förorterna" säger fackförbundet Kommunals klubbordförande Riitta Eddib.
"Jag har inget emot att det finns privata förskolor, men det går inte att integrera barnen i samhället om de delas upp så tidigt i livet", säger barnskötaren Maria Palioura.
"Det är så mycket neddragningar och försämringar i stadsdelen. Man satsar inget i förorterna" säger fackförbundet Kommunals klubbordförande Riitta Eddib.
Hjulstaskolan i fokus
Det satsas mindre på förortsskolorna nu än tidigare, skriver Svenska Dagbladet idag. Rektor Elisabeth Sörhuus berättar hur det påverkar Hjulstaskolan negativt.
Däremot står det inte i artikeln att även den statliga extrasatstningen, "Baylanpengarna", försvunnit under den nuvarande mandatperioden. Även det ett beslut som gör förutsättningarna svårare.
Däremot står det inte i artikeln att även den statliga extrasatstningen, "Baylanpengarna", försvunnit under den nuvarande mandatperioden. Även det ett beslut som gör förutsättningarna svårare.
Järvaintervjun: Börje Ehrstrand
Konsten att se skolans möjligheter
Börje Ehrstrand vill tala om framtiden trots att han snart går i pension. Rektorn ringer upp dagen efter att vi träffats i Rinkebyskolan.
- Det var en sak vi inte hann prata om, säger Börje Ehrstrand.
Sedan beskriver han lyriskt möjligheterna med det nya affärsstråket från Rinkebyskolan till E18. Slänterna längs dagens Rinkebystråk ska grävas ur och ersättas med affärer och kontor. En idé som eleverna på skolan diskuterat länge, och en ny möjlighet att knyta ihop skola och företag, enligt Ehrstrand.
Optimismen finns där hela tiden. När vi sitter på rektorns arbetsrum dagen innan är det inte bara prisdiplomen på väggen som berättar om resultaten. Det räcker att gå ut på skolgården och se Ungdomens Hus, som knappast hade blivit av i sin nuvarande form utan Börje Ehrstrand.
- Vi fick nej när vi ville bygga idrottshall, men då resonerade jag vidare, både med förvaltningsdirektör och politiker: "Vi vill egentligen inte ha en idrottshall, vi vill ha ett hus för ungdomar. Tjejer som inte får gå ut, då vill vi ha ett tjejkafé. Stor dansverksamhet, gym, inspelningsstudio. Vi vile inte göra en klassisk idrottshall utan vi vill göra något som man hade nytta av jämt, året om." Det fick vi så småningom med politikerna på. Elevrådet var mycket engagerat i det här.
Det är viktigt att se möjligheter istället för problem, menar Ehrstrand.
- Jag började som rektor här på Rinkebyskolan 1989 när skolledningen hade avgått och 16 lärare hade slutat, och ingen sökte det här jobbet. Skulle jag då ha varit en som bara såg problem, då skulle jag ha vänt direkt. Men jag såg faktiskt möjligheter, jag har jobbat i Rinkeby sedan 1970.
- Det är en väldig potential att ha hela världen samlad på en kvadratkilometer. Det finns massor med helheter man kan skapa i ett sådant här område, men det kräver mycket arbete och det tar sin tid. Språk och kommunikation, det satsar vi mycket på.
Det har skrivits många spaltmeter om Rinkebyskolan som gott exempel. På senare tid också kritik, inte minst i en artikelserie i Dagens Nyheter år 2008. Börje Ehrstrand tycker att bilden i DN var orättvis, till exempel när det gäller att satsningen på elever med begåvning för matematik skulle gå ut över andra.
- Den har jag försökt bemöta, men ingen journalist vill skriva om det. Profilklasserna är skolornas billigaste elever, matematik och Europa. Stora klasser, bara en lärare. I ett skolpoängsystem ger det resurser så att jag får mycket mer resurser att hjälpa de svaga.
Börhe Ehsrtrand säger att han lagt DN-diskussionen bakom sig. Istället talar han entusiastiskt om samarbetet med högskolor, föreningar och företag.
- Just nu har vi ett samarbete med företaget Knightec som går in med tvåhundra konsulttimmar, det kostar inte oss ett öre. De hjälper alla nior att bli godkänna i teknik, bli intresserade av ämnet teknik, och eventuellt söka vidare till KTH. Knightec är ett ungt ingenjörsföretag, de är ute efter att värva från begåvningsreserven som vi har, begåvade invandrarflickor som gärna gifter sig tidigt och blir beroende. De vill ju helst att de ska gå igenom KTH och sedan komma till Knightec.
Jag frågar Börje Ehrstrand hur han ser på samhällets vinst om tjejerna och killarna i Rinkeby får chansen att utbilda sig på ett bra sätt.
- Det är en enorm vinst för samhället. att få studenter från hela världen. Våra elever, de representerar alla världsdelar, de kommer från över sjuttio länder, talar med än 30 språk, alla stora världsreligioner är med. Det är en enorm potential att få in sådana elever i på högskolor som KTH och in i företagen. Det leder till en jättevinst för samhället.
Elever som kommer till Sverige i sjuan eller åttan har ofta svårt att få full behörighet till gymnasiet. Rinkebyskolan jobbar intensivt för att ge eleverna möjlighet att hinna ifatt.
- Här ska det vara maximal språkutveckling så att de får en chans oavsett vilket program de går på gymnasiet. Därför har vi extra läxhjälp, vi har studenter här. vi har Familjebostäder, vi har etniska föreningar som till exempel jobbar med matematik. Det här är ofta ambitiösa elever som suger åt sig allt. I hur många stadsdelar kommer eleverna till skolan på lördagen?
Det prisbelönade skolbiblioteket har en viktig roll.
- Det är inte för ros skull som Nobelpristagaren i litteratur kommer hit varje år. Ingen skola satsar lika mycket på läsutveckling. De här extremt duktiga matteeleverna som kom i åttan, de läste hundra böcker och de kom in på nationella programmet.
Friskolorna har ändrat förutsättningarna för kommunala skolor kring Järvafältet. När andra skolor tappar elever så är Rinkebyskolan full med elever och lockar många även utanför upptagningsområden.
- Det behövs nog en skola med profilval i ett sådant här område om man vill att den kommunala skolan ska ha en framtid. Och det vill jag. Den kommunala skolan med sin bredd, med sitt samarbete med socialtjänst, fritid, kultur, föreningar, företag, det har vi helt andra möjligheter att köra. Det är sådant, som Knightecs stöd, som en kommunal skola som är en skola mitt i byn kan ta vara på och lotsa in stöd.
Så vad händer när Börje Ehrstrand själv går i pension?
- De ledare du anställer ska tillföra kunskaper du inte har och som de kan utveckla. Alla tre biträdande rektorerna kan ta över.
Till slut, om du skulle ge en positiv bild av Rinkeby om tio år, hur ser den ut?
- Jag tror på den här satsningen vi gör. Jag tror på att man skapar en stabil skola mitt i en sådan här stadsdel, som föräldrarna har förtroende för, dit man skickar sina barn, och dit till och med grannstadsdelarna skickar sina barn. Familjer tenderar att inte flytta ut om de är nöjda med skolan. Skolan måste vara så bra att ingen flyttar ut. Då kan heller ingen flytta in. Då kan vi jobba med barnen ända från förskolan upp till sexton år och sedan vidare genom hela arbetslivet, som vi nu håller på att integrera här.
Text och foto: Mats Engström
Välkommen till Järva Folk
Här kommer vi att berätta om saker som händer kring Järvafältet. Om bra saker, om annat som människor vill förändra. I Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista.
Hör gärna av dig om du vill delta i diskussionen eller har tips på ämnen:
[email protected]
Hör gärna av dig om du vill delta i diskussionen eller har tips på ämnen:
[email protected]